tisdag 20 maj 2008



Annorlunda uppletande!
Såg att intresset var svalt, för att inte säga kallt - nu är vi där igen, angående extra sökträning på lördag eftermiddag. Detta har jag full respekt för hoppas att ingen tog illa upp, det var bara ett förslag. Svårt att köra själv om nu ingen ångrar sig... Det är inte lätt att vara ung och viril! Är det ingen mer som fortfarande är som en tonåring?

Heldag på jobbet med bara korta rastningar före arbete, på lunchen och efter jobbet. Men sen så var det helkväll för hundarna. Lite skogsarbete (ok) och det jag tidigare flaggat för, lydnad. Tränade tillsammans med Jamie och LJ på Skutberget. På platsen där det tidigare var en driving-ranch för golf var det nyklippt och det påminde om vilken plan som helst förutom ett antal hål i ena änden.

Började dock med att leka med Tessan med lite olika föremål. Det är jätteskoj att ta dessa leksaker och springa en bra bit från mig utan att komma fram. Okey, detta måste vi styra upp och det ganska snart. Tror mig veta att LJ stod och myste bakom min rygg eftersom jag redan hört om en annan hund som gör/gjorde lika dant i denna situation.

Nästa del jag pysslade med var att försöka lära Tessan vad det innebär när man använder klicker. Funkade hyfsat då hon relativt snabbt började bjuda på beteenden där jag valde ut ett som jag markerade för, i detta fall ett sittande framför mig. Vi fick nog in ett tiotal markeringar (läs klick) vilket också renderade i belöning i form av godis i annan riktning. Fundera på den du?

Lite bitstock blev det dessutom. Varför då? Jo för om jag nu skulle vilja använda Tessan exempelvis i skydd eller annat finns det många fördelar om man har en hund som är villig att, med liv och lust, försöka tillskansa sin föremål genom ett kampmoment. Funkade riktigt, riktigt, bra. Pang på och där satt hon och det fanns inte en tanke på att släppa trots att hon förlorade fotfästet, trots att husse buttade på hunden (nöp ej däremot) eller att man brummade en aning. Riktigt attans skoj alltså. Sedan var det det där med vad hunden gör med föremål som den tillskansat sig. Det blev en del spring kan jag säga men, och nu kommer det en ganska stor sak, då Tessan sprang förbi mig på typ 5 meters håll, klickade jag - vad hände då? Jo hon släppte och sprang in till mig för att få belöning. Har polletten trillat ned eller ej? Var bara tvungen att testa igen med samma resultat.

Sedan fick Tessan vila och jag lekte med Nicki en stund. Under tiden utsätts hunden med alternativ koncentration, ja Jamie alltså, för en räcka med störningar då han genomför flera olika moment. Han gick riktigt bra han också och är på god väg, vilket jag inte säger för att få pluspoäng, då det gäller lydnadsträningen. Blev själv så inspirerad så jag "dammade" av Nicki. Ringrostig - ja men vilken vilja. Tror knappt att hon är inne på det nionde...

Kikade på Jamies apportering som dom jobbat med en tid. Tror att han snart kommer underfund med vad han ska göra. Det går åt rätt håll, klicka och belöna när han anstränger sig för att göra något. Snart så sitter det. Glöm inte att kräv lite mer av honom varje gång, gör han fel - ta bort apporten och, om det känns bra, säg fel. Vänta några sekunder och kör igen.

Naturligtvis var jag tvungen att testa Tessan. Varför kan man inte börja med en metallapport? Det gjorde vi och kom så långt på mindre än 10 klick att hon lade sina tänder runt apporten som låg någon meter bort på marken. Nu är vi på gång!

Sedan gick det mycket snabbt, Tessan lyckades ta sig lös, Jamie lyckades också med det men Tessan var först och snodde hans träapport. Denna sprang dom runt med i flera minuter och jag kan lova att dom hade skoj men vem var snabbast? Det slutade med att jag återigen klickade när hon var nära och det fungerade igen. Dvs hon kom till mig för en belöning. Nu går det nästan bara för bra! Hon duktig på att bära vilket dagens bild får symbolisera även om den är tagen vid ett annat tillfälle.

Tiden går fort när man tränar hund. Vet ej om jag berättat det men jag skaffade för en tid sedan en headset, Plantronics Explorer 370 - tål bla väta (bra för oss som jagar) till telefonen. Slipper hålla i den numer vilket är väldans bra exempelvis när man kör bil. Den var spårlöst försvunnen. Så där gick jag med mina hundar och letade i 45 minuter, kanske 1 timme. Provade att låta den som kan leta leta men inget napp där inte. Då jag kände att drygt en 500-hundring gått till spillo och att livet måste gå vidare, detta till trots, vände vi åter till bilen. Vad ligger 20 cm från förardörren, jo självklar det vi letat efter. Så var det med det, och analysen säger att man ska låta hunden leta där den är, ej där man tror den är...

Sen kväll med andra ord. Tanka var ett måste då vi ska ut och resa i morgon. Passade också på att förära min mekaniker med en flaska av bättre sort. Som jag dessutom blev inbjuden att dela framåt helgen. Skoj men stackars mitt huvud!

I morgon finns risk för noll bloggande men jag tror att jag finner en dator dit vi ska så vänta och se. Tar med mig klicker och godis samt kläder för löpning. Hoppas att snön hunnit smälta.

Klicker är roligt och effektivt! Har du också så skoj som jag har?

1 kommentar:

Anonym sa...

Har också en GPS. Visst är det lite kul, och funkar i bebyggda trakter. MEN här i de värmländska skogarna händer det att det jäkla manniken försöker lura ut mig på äventyr...
"Sväng vänster nu" - Vadå? Här? En igenväxt skogsväg...