tisdag 29 september 2009

Hösten är här!

Och den kom med dunder och brak igår kväll. Blev lätt förvånad när gårdagskvällens kallfront kom med åska och med hagelstorm. En stor förändring från det som man kunde uppleva under helgen.

För det första fanns det mängder med rönnbär i vartenda träd man tittade på. Enligt bondepraktikan skulle stora mängder av bär innebära en vargavinter. Om detta skulle stämma kan vi vänta oss en riktigt trevlig tid framöver. Fast, inte stämmer det. Mängden med rönnbär står bara i relation till om växtsäsongen varit gynnsam eller ej, inget annat.

För det andra så blir man lite häpen när det går att finna smultronblom sista helgen i september. Alltså, hur vanligt är det? Intressant att växten ifråga tar chansen att sprida sina gener...

För det tredje så fanns det fler spännande tecken som gick att finna i naturen. Vitsippor är en rar liten växt som blommar på våren. Märkligt nog tog även denna växt tillfället i akt att försöka sig på en ny vår. Även om det är lite udda så är det ändå lite roligt att få ta del av detta.

Åter till nuet. Fick skrapa rutan idag. Det var inte roligt men en del som man inte kan byta bort. Attans vad det satt men efter en stunds ihärdigt skrapande var det möjligt att kunna åka iväg. Tempen höll sig under nollan under resan vilket också var viktigt att föreviga.

Resten är inget att skriva om!

Tjofjöljt!

lördag 26 september 2009

Ps har skrattat mig fördärvad åt Tessan

Ps har skrattat mig fördärvad åt Tessan när hon tänkte sno Jamies pipleksak. Helgens behållning...

Har fixat en sådan, skönt att då skratta...

7 för söket. Stannar ett par gånger och

7 för söket. Stannar ett par gånger och vill inte gå ut efter att ha fixat den första figgen. Går från några meter framåt och då funkar det men markerar på lite långt avstånd, kanske?

6 på budföringen efter att hon tyckte att mottagaren blev obekväm.

Tappade kontakten under värmningen. Inte roligt att gå in på plan i det läget. Väl där går sedan det mesta helt åt fanders. 3 nollor är inte vad vi önskade.

Nöjd med platsen och med inkallet.

Slutade 3a och godkända. Sprintern var före oss. Han är duktig på plan och de moment han kan. Bara en uppflyttad och den enda spårhunden som slog oss av 8 stycken.

Husse otröstligt besviken och säger aldrig mer. Tycker inte att det är roligt när det blir så här.

Vi får se, inga mer möjligheter i år om ingen får för sig att ansöka om en extra akl sök. Man kan ju alltid hoppas...

Fan!

fredag 25 september 2009

Sista rycket?


Hallå där! Har kollat med av vad väderspåmännen/kvinnorna har att förtälja. Det är nu en allt entydigare bild som framtonar. Troligen är det, denna helg, sommarens sista framstöt. Kan bli upp mot en 20 grader. Gott va om man har tänkt sig att vara ute i det fria och kanske fria...vad vet jag? Till veckan är det kalluften som börjar röra på sig. Läste att man slagit nytt rekord på Grönland med -46 grader. Stationen hette Summit någonting har jag för mig. Man har dessutom börjat prata på allmän nattfrost och från mitten på nästa vecka kan ett första höstoväder vara under uppsegling. Så, det kan bli mössa, vantar och långfrillor på till nästa helg. Jobbigt va!

Annars är det lugna fisken. Tränar, nej fel uttryck, rätar till en sak och får 5 andra och betydligt värre på köpet. Kanske bättre att sitta och dricka glögg? Kan inte ens lägre köra med "if you don't make it - fake it!" Bara att kämpa på och hoppas att bitstocken på avstånd (läs utanför plan) gör underverk. Fan vet...

Har hoppat in i en ljudbok, Kepler, Hypnotisören. Inga omdömen ännu men det är en jävla massa mord av lätt sagt, skum karaktär och en masa trasiga själar. Verkar vara en framgångsfaktor idag.

Vill dessutom, på nytt, uppmana dig käre läsare att kommentera. Kan ju se att du varit inne och läst och inte köper du väl allt dumt som står här, eller? Man behöver inte ens skriva vem man är men det blir lite roligare om du tycker till. Jag tål nog så det är inget du behöver vara rädd för. Har haft en livediskussion, ja en sån där mellan 4 ögon - så som man gjorde förr, med en läsare, om att det var så svårt att kommentera. Om önskan är stor, så skriver jag gärna en guide med pilar och annat så det blir lite lättare. Lovar till och med att den kommer att vara pedagogisk uppbyggd, vad som nu menas med det...

Innan jag slutar för denna gång vill jag bara nämna att jag igår besökte Swedish Tax Agency. Ja, vart fan är vi på väg egentligen när till och med statsmakten, dvs jag, måste profilera mig utåt? Visserligen var det ett givande besök med hiss upp flera våningar, utsikt över Karlstad och fika samt lite bra-att-ha-info men fortfarande är det näst intill omöjligt att förstå vad man borde förstå. Återkommer måhända i ärendet.

Hej hopp!

onsdag 23 september 2009

Insikt!

Hallojs där ute! Allt väl? Solen skiner och humöret på topp får vi hoppas!

Tränade igår en stund. Inte lätt att vara i rätt "mode" för att träna med en kroppsdel som är allt annat än som den ska vara. Det var i detta som jag kom till insikt att jag har blivit en belöningsautomat för Tessan. Hon gör inte saker för att hon tycker att det är väldigt kul eller så utan för att få en bit Frolic eller en kong att sätta tänderna i. Det var då den stora insikten slog mig...

Kanske var det tidigare under dagen som ett frö till detta började gro? Vet inte hur många gånger själv jag uppmanat andra hundägare till samma sak men... Ibland så tappar man bort sig någonstans mellan inlärning och när det för dags för precision. Kravfasen är ett annat ord för detta. Vad är viktigast att ha kul eller att göra exakt rätt? Visserligen kan man få båda men oftast blir det det ena eller det andra.

Det där fröet var när jag läste en artikel om en uppmärksammad tv-personlighet som pysslar med hundar. -Lek med din hund utan hjälpmedel, var budskapet. Inte så lätt som man kan tro och speciellt inte med Tessan som tar alla tillfällen i akt för att utmana i kamp eller att gå in i olika typer av dominansbeteenden. Detta får vi försöka klura ut en lösning på. För visst finns det lösningar.

Nä, nu har jag inte mer tid för detta. Livet är fullt med en massa annat elände, också.

Grrrrrrrr!

tisdag 22 september 2009

Idag

är det höstlikt. Vi läser gamla nummer av Brukshunden. Går bara ut när det krisar.

Godbajs!

måndag 21 september 2009

Sämst när det gäller!

Så är det. Tredje gången gillt, blev det inget med. Får nog inrikta oss på att göra om en hel del om det ska kunna bli någon ordning överhuvudtaget. Som tur är finns debaclet på en skiva (tusen tack - tror jag!). Om det ska analyseras eller om man istället ska ha mer verkstad, är ett beslut som ska tas.

Denna vecka ska vi dessutom svänga över till en annan inriktning. Nästan samma moment men lite nya och några annorlunda. Med utgångspunkt från den totalt misslyckade sökträningen i går så vet jag i alla fall en sak - det kan inte gå sämre. Jo, det kan det men det tror jag inte inträffar.

Hur gör man när man söker? Är det då man ska GÅ ut och ställa sig och titta på naturen eller är det då man FÖRSVINNER ut ur rutan? Ja, inte riktigt vad jag tänkt och tycker men men, Tessan är Tessan och supporterklubben håller dig fortfarande väldigt högt, vilket behövs för att husse inte helt ska tappa sugen fast det är det väl bara tandläkare som gör, har jag hört.

Mycket gnäll på vovven men egentligen så är man bara frustrerad för att man inte riktigt få det att stämma, än. Det är läraren det är fel på och snart kommer säkert skolpolisen Björklund och snäpper en på näsan. Dåliga resultat vid prov medför sänkt lön var ett spännande inlägg i den debatten. Undrar vilken lön jag då får, kanske bara andas in på vart tredje andetag?

Nä, enough for this time! Skit på er...

onsdag 16 september 2009

Hipp, hipp

hurra sa vi inte igår även om det var tvårsdagen för Tessan. Däremot fick hon 1/3-dels krossben. Hur glad blir inte en hund av det?

Dessförinnan var det träning med störning (då ska man läsa lillhusse). Att det ska vara så väldans svårt att hålla ögonen på husse och fokus på uppgiften när han är med? Att hon dessutom försökte dressera husse medförde nästan att firandet ställdes in helt och hållet. Oj-oj-oj, sicken kärring hon är...

Träningspasset går inte till historien som ett av de bättre även om ett och annat moment var med beröm godkänt. Har tränat i klinisk miljö vid några tillfällen och får goda resultat då. Klinisk miljö? Jo det innebär att man är ett hundratal meter från bilen så man inte hör Nicki's skällande, inga andra hundar eller annat som stör. Bara soligt och fint väder och några tusen kvadratmeter välklippt gräsmatta.

Därför, ska vi idag ta bussen in till torget och köra ett träningpass bland, säkerligen, mycket förvånade stadsflanörer eller vad man nu kan kalla det/dom. Fast då är det säkert så mycket störning att det är ointressant?

Ses och hörs!

söndag 13 september 2009

På börsen är det uppåt!

Det är mer än vad man kan säga med lyckandeprocenten i dagens sökträning. Idag var det bestämt att Tessan inte skulle ha några figgar alls, åtminstone inte till att börja med. Då kan ju inget gå fel, eller hur? Jodå, då kan man ju passa på och blinda för gamla legor t.ex. Fast om man ska leta rätt och inte bara fel, kan man ju lyfta fram att snuttetuben funkar bra ihop med visselsignal. Bra fart var det på henne i början också. Hon tröttnade i kolan och då blev det risig fart också. Hm, kanske blev det några skick för mycket utan att lyckas? Vadå lyckas, om det inte finns någon figge ute - vad är då att lyckas. Vi är nog några som måste tänka om en smula. Kan man belöna letandet utan att hunden kommer med rulle? Det är verkligen något att fundera över.

Tror att Tessan försökte lösa detta med att ta rullen. Har vi återigen gått på tok för långsamt och försiktigt fram? Hon gjorde dessutom en annan variant idag. Kom tillbaka med rulle och jag visste ju att hon varit i rätt område, så att säga. Väldigt tamt ut, för att vara Tessan, men till en figge kom vi som inte sett röken av hund... Håhåjaja, vad är det för fel med spår?

Nu var det inte bara Tessan som det strulade för. Gruppen (4 hundar för dagen) enades om att nu kan det (kollektivt) inte bli sämre. Därför blir det hårdträning nästa helg. Däremot var det gott om trattisar och det blev en fullsmockad bajspåse att tillreda till kvällen. Inte helt fel kan jag lova.

Vad gör man när specialmomentet inte funkar. Bryter ihop och åker hem? Nähä du, då tar man sjumilakliv mot närmaste appellplan. Och - är det sant, där funkar det mesta... Bra linförighet, behövde bara säga till ett par gånger sedan var positionen nästintill utmärkt. Framförgående går nu riktigt bra och hon glider fint ut till rätt avstång men har lite svårt att hålla mittlinje eftersom hon vill ha 100%-ig kontakt med husse. Vad händer om man vrider huvudet bakåt om man går framåt? Jo, man viker av åt det hål man vrider huvudet åt. Å sen vrider vi åt andra hållet...ja du förstår vad som händer. Platsläggande är snabbt och bra även med framdelen numer. Vi hade en liten diskussion om detta och vi kom överens om hur momentet skulle genomföras. Inkallning är hennes paradgren även om avslutningen kan bli lite för mycket. Hopp funkar 7 gånger av 10 och det är lite islag som stökar mest, hoppar det gör hon. Gäller bara att man tar bort bitstockar och annat som är lovliga byten. Avslutningsvis apporteringen som hon gör bra fast med lite dåligt tempo in. Detta ska vi prata om i morgon.

När vi har den diskussionen om tempo ska vi också ta upp momentet platsliggning som det har börjat gå troll i. Vad är det som gör att man bara INTE kan ligga still och kvar?

Undrar om allt detta som hände idag var en enda lyckträff? Kanske har hon läst bloggen senaste veckorna och försökte bjuda till lite efter allt husses gnäll om både det ena och andra. På tisdag blir hon 2 och kanske, kanske börjar hon mogna till slut. Hon är nog i många avseenden en av de senaste hundarna jag haft om man pratar om just - mognad.

Just i detta måste jag läsa en bit för henne ur regelboken - igen. Återigen skulle hon ha all uppmärksamhet. Ingen av oss i rummet tyckte att hon höll sig enligt de anvisningar hon fått. Den som råkar mest ut för tillfället är Nicki.

Nicki har också fått träna idag. Det var lillhusse som tränade på att slänga saker åt henne. Detta var en lek som hon tyckte mycket om, så mycket att blodvite uppstod. Fast det var hennes eget så hon slipper att springa på bolaget och införskaffa flytande plåster. Saken var nämligen den att hon blev lite väl het och bet sig själv i tungan.

Nä du, nu får det fasen räcka. Måste lägga lite tid att reflektera över en del annat också. Kasnske ska man se framåt med tillförsikt och snällt fråga om man kan efteranmäla?

Nu är det mat!

fredag 11 september 2009

Kortbyxor!


Hej igen!
Har du kommit över chocken som det förra inlägget gav upphov till eller blev du så förgrymmad att du ens vill fortsätta läsa? Det bestämmer du, för detta är ett fritt land där vi har enorma möjligheter och rättigheter att göra nästan vad som helst. Det är i sanning något helt otroligt egentligen. Tyvärr finns det människor som till fullo utnyttjar detta och ibland glömmer av att vi har en massa sociala strukturer och osynliga regler för hur vi bör anpassa oss då vi ständigt och jämt måste vistas i miljöer där andra är närvarande och då är det inte bloggar jag syftar på utan verkliga miljöer.

Just detta var vad jag låg och tänkte på under natten när min axel (eller om det är hjärnan) som höll mig vaken. Ibland hamnar vissa i situationer, ständigt och jämt, där omgivningen reagerar på hur vissa uppför sig i dessa sociala kontakter. Hur blev det så och hur försöker vissa få till stånd en förändring?

Vad vet jag? Detta är bara så som jag funderat. Alla kan ju inte älska alla här i världen men sams borde man kunna hålla?

Har ägnat en del tid åt att lära mig mer om hur rättsapparaten fungerar. Väldigt spännande och mycket mumbojumbo kan jag lova. Överklagande, tvist, stämning, advokat, jurist, förlikning, rättshjälp och rättsskydd är bara några saker som fått en större innebörd. Tror att jag ska skriva mina memoarer från och med mitt skadetillfälle och framåt. Kan lova att det är många som kommer att framstå i en helt annan dager än vad de själva vill. Vill dessutom tillägga, innan jag avslutar detta spår (ops, hund mitt i allt!), att jag har "mycket kött på benen" såsom minnesanteckningar, ljudupptagningar m.m. Faktiskt skulle detta kunna bli väldigt intressant att visa upp den sida av verkligen som, gudskelov, relativt få råkar ut för. Hm, man skulle kanske ta och kontakta ett förlag?

Hund!
Var och besökte en närliggande brukshundklubb igår. Finfina nyklippta gräsplaner. Tränade lite med Tessan men men, hur bra gick det då? Gick upp på platsen. Hur skoj är det då? Däremot är hon duktig att springa efter kongen... Jag har sagt det förut och säger det igen, hon är bra på att springa om hon själv vill. Och vill det gör hon men då är det inte springa jag syftar på utan hennes försök att trycka upp babianrumpemusen (den är stor kan jag lova) i Nicki's åsyn. Hon måste ha fattat helt fel och han som skulle kunna stå för insatsen han går och lägger sig och fattar inte ett dugg. På tal om han ja. Igår så strukturerade vi om hur hjärncellerna ligger i hans skalle. Det var Nicki som ordnade detta. Hon satte igång att jaga honom några minuter och när han började bli lite sliten och bara orkade springa rakt fram, rammade hon honom bakifrån. Detta fick till följd att han tumlade runt, säkert, minst 10 varv innan han avslutar med att fara upp någon meter från backen och sedan gjorde han det som Fugelsang tänkt sig, nämligen att ansluta till moder jord. På vingliga ben och med en allt annan än stadig blick reste han sig upp. På vägen upp till hemmet började Tessan2 att agera. Han hängde i kopplen och morrade och drog för första gången i sitt liv. Själv blev jag lite sur på Tessan och sade till henne att låta bli innan jag förstod hur det låg till. Hon brukar nämligen ofta hänga i kopplen, morra och dra. Så nu har jag två som är fria från förstånd...

Nä, det ser mörkt ut men nu kan väl bara saker och ting bli till det bättre, kan man hoppas. Nu ser det ut som om jag behöver gå ut och rasta dom små liven (läs dårarna). Även om man är lite vårdslös i skriften så älskar man ju dem faktiskt!

Så till rubriken. Vi har ju fått en återgång till finväder och rätt höga temperaturer några dager. Om det nu hade varit i juli skulle alla gått runt i kortisar och t-shirt. Men har man läst i kalendern att det är september är det jeans, tröja och gärna jacka som gäller. Gissa om man får många kommentarer för hur jag valt att möta vädret de senaste dagarna? Man kanske skulle gå så här ett tag till bara för att få lite mer reaktioner?

Provade spikmatta igår och då talar jag om riktig spikmatta fast spiken var av plast. Inga larviga små rosetter i plast här inte. Hur det var? Prova själv vet ja, det är fräckare än man tror. Det ska bli en stund till på den när hundarna varit ute.

Å så håller du dig nykter i helgen. Tror redan att du denna vecka är uppe i de 14 enheter (9 för kvinnor) som är max innan du hamnar i riskzonen för att få alkoholproblem. Om du är mellan 20-29 år! Å där är vi väl hela bunten?

Skål!

onsdag 9 september 2009

Så här är det!


Det är nu september. Nästa månad heter oktober. Detta innebär att sommaren och alla dess otrevligheter såsom skyfall, åska (Nicki gillar inte detta), knott, mygg, iskalla bad och liknande är över. Vi är nu befriade från detta för denna säsong. Hösten är här och snart kommer även vintern att göra sig påmind. Det första snöfallet eller snöflingorna brukar dyka upp under nästa månad. Bara att gilla läget sålunda.

Har han nu fått spader, svininfluensa eller är han helt tokig kanske du tänker eller så bekräftar det/detta som du redan vet, vad vet jag? Men poängen är att det just nu är på tok för många som ojar sig över att jag tittar framåt. Framåt där jag kanske kan lyckas med "stöllfia" och där precision inte är så viktig. Vet att ni menar väl och att munhuggas på en blogg är helt ok för mig. Det är därför jag ger tillbaka lite. Hoppas att den fina bilden, från ett sökpass i vintras, väcker era slöa kroppar och slappa sinnen samt att minnen av köld och blöta får er att inse - att det är bara att gilla läget...

Över till något helt annat. Det blev en runda igår. En lugn och samlad start även om den där attans löpfia försökte provocera en mötande person. Skit fick hon för det och det ska hon bara ha. Sedan drog vi upp gasen en del och husse lyckades faktiskt knäcka Tessan efter en 5 och Nicki efter en 7 km. Måste sett väldigt konstigt ut när två hundar dras av en människa. Det borde ju vara tvärtom men kanske blir detta en ny tävlingsgren? Fick bli en paus vid en väldigt stor älv. Den är så stor att 5 cm till, medför att dagen runda kommer att läggas under vatten. Efter vattningen blev det bättre men då lade jag tempot betydligt lägre. Det var måhända lite i varmaste laget för de fyrbenta? Ok det blev en 1 200 kCal mindre att dras med vilket motsvaras av 5 hamburgare eller 1,1 kg tonfisk eller 1,5 liter vin, rödvin då förstås eller knappt 2 liter standardmjölk. Vad tror du att jag valde att fylla upp depåerna med eller lät jag kanske bli?

Nu ska det bli en rastrunda och kanske, kanske skojar jag till det med morrhoppan. Skulle faktiskt vara roligt att tills nästa år, slippa se den bedrövliga linförigheten som en träningskamrat var snäll (tack än en gång) att fånga digitalt då vi debuterade i provsammanhang. Visserligen kan jag delvis få det att se bättre ut så här i efterhand genom att trolla lite med nollor och ettor men vad tjänar det till?

Ps. glöm inte bort att njuta av bilden...

Så, over and out!

tisdag 8 september 2009

Sitter och

mobiliserar kraft för idag är det springdag igen. Borde det varit igår men efter att ha besökt medicinmannen igen, fick jag uppleva en massa ny pain from the brain eller vart det nu kommer ifrån. Det som fanns kvar när dagen var slut blev typ 10 meter goss med slö hund. En och annan skulle kanske kunna kalla det för linförighet men inte jag.

Dessutom har jag skrivtorka och inga nya galna upptåg att förtälja er. Jovisst ja! Har konsulterat nätet, vilket jag även förstått att de med en massa års utbildning gör (läs läkare), och kanske, kanske har jag kommit Nicki's hosta på spåren. Tanten i fråga gillar ju det smaskens som hon själv producerar samt det som finns ute i naturen. Orrpruttar, harlortar, rådjursspillning och det Mickel lyckas klämma ur sig är bara några av de underbara högarna man kan finna utan att leta allt för intensivt i skogen. I den sistnämnda läckerhögen kan det finnas både det ena och det andra, har jag nu läst. Om det är det jag tror och befarar så "kan man framgångsrikt uppnå goda resultat" med receptfria medikamenter, som jag av någon ofattbar anledningen hade stående i skåpet. Vi testar väl denna kur så får vi se om det räcker. Har haft henne bredvid mig under dagen och bara, peppar-peppar ta i trä, hört henne hosta 1 gång idag. Jag lär återkomma i ärendet.

Annars är det bara löpet som gäller på Tessan. Som vanligt bjuder hon ut sig till kreti och pleti. Öronen svullnar visst upp de också, för inte hör hon något, i alla fall inte när jag försöker förmedla något annat än det hon redan uppfattat (läs hört eller bestämt sig för). Skoj, nä!

Så då gick väl denna säsongen åt fanders, också. Det blev 2 starter i lydnadsklass och visst var det nära en gång men ändå inte. Efter det har vi gjort - ingenting. Å det var ändå i juli... Är man målinriktad eller vadå?

Det kanske blir bra mycket bättre när det blir snö ute? Då behöver hon bara göra en sak, springa som bara den. Inga halter eller annat tjafs. Kanske, kanske...

Tjosan!

lördag 5 september 2009

Nr 222!

Hej och hopp, förra månaden slutade med dopp. Innan vi drog norrut igen till hembygden. Undrar om det inte är bättre borta än hemma? Vem kom på det omvända?

Om nu förra månaden slutade i topp med dop så har denna börjat med magplask så att säga. Slutade med att jag fick köpa plåster för själen. Får väl återkomma till det vad det lider men fråga inte...

Tessan, den förskräckliga, har gått i löp, igen! Bara 4 månader sen sist. Golvet påminner och slaget vid Hastings 1066 eller slaget om Stalingrad. Attans vad dålig hon är att städa efter sig. Provade tikskydd, vad tror du hände? Jodu, uppätet på stubben med binda och allt. Är väl en 3:a på en skala till 10, måhända?

Var ute och orienterade en dag med tre krabater i linor. Efter 2 timmar gav jag upp efter att för 10 000:e gången rett ut linor och liknande. Kan lova att det var ett av de sämsta tilltag jag gjort på mycket länge. Bättre då att springa på banor och stigar. Det roade vi oss med igår och det funkade hyggligt. Blev en 13 km eller så och Nicki är alldeles underbar då hon ligger där framme och håller farten uppe. Den andra draken håller som vanligt på med en massa hyss, hela tiden. De enda gångerna hon gör som det är tänkt är när vi kommer en 300 meter bakom någonting i spåret, då är det drag. Fast det ska vara bra med intervaller - sägs det...

Hade tänk mig en sovmorgon idag men det tyckte inte gnällspikarna. Tror aldrig att det varit så mycket tyck-synd-om-mig-husse beteenden. Ok, visst var dom kissnödiga men hallå, vi kom ju inte i säng förrän det började på och ljusna - nästan eller rättare sagt, det är så det känns. Nu ligger dom i hallen och har börjat gnälla för att dom inte får mat, puh!

Ut med dig och gör något nyttigt, själva ska vi dra några mil åt nordväst och ta del av kommersen innan det är dags för middagsbjudning. Morgondagen ska ägnas åt bedömning/beskrivning å ena sidan och bedömning å den andra sidan. Där fick du något att klura över...

Prova på Med andra ord, kanonroligt!

Tjillevippen