Högtryck!
Behöver inte betyda att det händer en väldans massa saker utan det kan faktiskt betyda att man bara är och att man inte gör något alls. Jo, att man vistas i solen och har det skönt. Dagarna ser för tillfället identiska ut vad det gäller hundaktiviteter, korta promenader på dagen och lite längre morgon och kväll dock utan träning. Måste nog ta mig i kragen snart! Blev faktiskt inbjuden att hänga på några stycken som DAGLIGEN tränar sina hundar men vi får se, kanske till veckan...

Lite småstruligt i föreningsarbetet också. Tycker att folk droppar av lite höger och till vänster. Synd och tråkigt men dom som väljer att kliva av har min fulla respekt för sina aktiva val. Bättre det än att inte göra något alls... Undrar hur man kan lösa detta på sikt? Har en idé om att man skulle kunna ha en gemensam styrelse för flera klubbar men fortfarande en lokal förankring vad det gäller ekonomi, verksamhet osv. Man skulle dessutom kunna samverka i sektorsarbeten. Vad skulle då nyttan av detta vara då? Utan att direkt kunna peka ut enskilda delar tror jag att en bättre långsiktighet i klubbarnas arbete skulle komma till stånd plus att man skulle kunna dra nytta av varandras styrkor.

• Det måste finnas något sätt att få klubbens medlemmar att engagera sig mer i föreningsarbetet!
  
• Det kan inte bara handla om att få, man måste ge också!

Nej, nu släpper vi detta tills nästa styrelsemöte om ett par veckor. Jorden går ju inte under för detta...

Har börjat "fila" på nästa sökträning. För en diskussion med mig själv hur vi ska fortsätta framåt. Gillar inte att man ska ta det lugnt. Hade ett samtal med en duktig klubbmedlem igår som också har problem med att inte kunna utmana hunden i tillräcklig omfattning. Vi upptäckte att "alla" säger samma sak - ta det lugnt. Effekten vi får med detta är att hundarna inte behöver anstränga sig och vi vi får inlärningsplatåer som är svåra att komma över. Men, detta resonemang utgår från våra hundar som är aktiva och vill mycket samt är självständiga. Motivation finns alltså så det räcker (oftast) så varför inte fortsätta framåt. Om hunden redan kan så ska man gå vidare.

För vår egen del (läs Tessan) så måste jag få in tomslag, att till viss del kunna styra henne, att få till rullhanteringen och kanske - en mental ork som räcker lite längre. Fick ett tips igår om att när hunden är rejält sliten (fysiskt och/eller mentalt) göra ett skick till. Lite samma resonemang gäller för oss tvåbenta, att springa lite längre och man nu tränar på att springa eller lite fortare innebär att men på sikt förbättras i annat fall lyckas man, bara, i bästa fall bibehålla nuvarande nivå...

Hm, detta tål att tänka på. Kanske läge för fler skick nästa gång än de fyra jag gjorde senast. Man skulle kanske prova sex? Någon som kommer ihåg vad socialstyrelsen rekommenderade, jo 6 - 8 om dagen, kanske gångbart även här. När vi tränade med gänget från klubben var man inte rädd för att skicka många gånger. Kom gärna med synpunkter!

Tar kanske någon dags uppehåll med skrivandet om nu inte en enorm träningslust eller annan hundrelaterad händelse skulle inträffa. Men fortsätt att le och klappa hundarna!

Eller var det lågtryck?