Nu har jag gjort det med två samtidigt!

När man vaknade i morse kunde man konstatera att det var lite fuktigt ute. Kollade in räddningsverkets brandriskkarta via nätet och, får man bara fyr i brasan - är det lugnt...

Springdag enligt kalendern. Men det har det faktiskt varit i många dagar nu fast jag låtit bli att ta fasta på det. Lite trassel med vävnadstålighet, man ska alltid använda rätt terminologi, har medfört att "mamma" beordrat/föreslagit vila. Och jag har faktiskt varit lyhörd för detta, tydligen. Tror att det beror på att jag börjat springa med de fyrbenta, belastningen ökar ju avsevärt om man får lite extra tryck (läs drag) framåt. Nu skriver jag inte om vad "mamma" sagt utan om detta med vävnadstålighet.

Dagen till ära så tänkte jag rationalisera lite. Det är halvbesvärligt att springa en repa och sedan skifta till nästa vovve. Där någonstans borde kanske alla varningssirener ringa. Kanske börjar hjärnan bli mjuk på något sätt för inte tänkte jag på att detta skulle kunna vara ett potentiellt problem. Någon kamrat skrev "går det så går det" och det var måhända det som tog överhand.

In i gömmorna och rotade fram ytterligare en sele. Ni vet väl vad sel betyder? Lugnvatten och det avslutande e:et kommer väl från det värmländska språkbruket... Alltså är det lugnt?!...

För att få det hela att funka på ett tillfredsställande sätt behöver man också en liten specialare som man kopplar linan till i ena ändan och två hakar att koppla till respektive sele i den andra. Detta för att hundarna ska kunna springa bredvid varandra.

Hur gick det då? Det gick väldans dåligt de första 20 minuterna. Nicki drog och Tessan bet tag om linan drog och andra hållet (klockren kamplek). Gissa om Nicki tog slut då hon trotts detta höll god springfart... Sedan kom Tessan på att det faktiskt var roligt att springa först. Tror att hon har "springhuvud". Med detta menas att hon vill vara först till varje pris. Detta är en god egenskap hos en draghund. Så de närmaste 30 till 35 minuterna var det hon som gjorde jobbet och Nicki som kroknade allt mer. Lite strul i slutet blev det men då var det bara husse som hade ork kvar att dra hundarna sista km. Måste sett väldans roligt ut!

Detta var väl i praktiken det som denna dag innehöll för den lilla och för den stora. Själv har jag brottats med problembeteenden hos andra fyrbenta. Konstant kraftmätning mellan två hanar i form av ständiga allvarliga slagsmål är ingen lek. Tror vi är på rätt väg men behöver titta lite mer på utlösande faktorer och vilka signaler/språk var och en av dom skickar ut. Kan vara så illa att den ena är analfabet alternativt inte kan/vågar/törs sänka garden. Så där rök ytterligare en kväll... men kan man hjälpa till så ger det mycket tillbaka!

Oops, redan ny dag. Hoppas på en ny optimistisk börsdag. Håller dagens (läs gårdagens) kursuppgång i sig en tid, så ser det bra ut... Kanske man kan pensionera sig snart och bara ägna sig åt livets väsentligheter?

Lätt att le har vi väl alltid men ibland är det till och med svårt att låta bli det...

Glöm ej att klappa hundarna!