söndag 7 september 2008

Himmel och helvete...

Är en drastisk rubrik men ibland så kastas man mellan dessa båda ytterligheter. Att hålla på med fyrbenta är inte bara en dans på rosor, ibland är rent av riktigt, riktigt roligt också...

Då det inte har hänt speciellt mycket de senaste dagarna mer än jag och Tessan/skatan/fanskapet gång efter annan har lite olika uppfattningar om hur man får uppföra sig - därför skriver jag mest om dagens händelser. Men det som åsyftas ovan handlar om att INTE bita, skälla eller för den delen - göra som en viss herr Fylking roade sig med i TV för ett gäng år sedan, gentemot oss tvåbenta. Detta gillar jag inte... Tyvärr kan jag inte hota med att "nu ryker kulorna" men det finns ju andra sätt!

Idag var det sökträning med Säfflegänget. Trevliga och goa människor... Är allt sökfolk så? Mötesplatsen var vid en väg ned mot en båtiläggningsplats vid Duse. Jätteenkelt att hitta såvida föraren inte sitter i andra tankar eller åkte för fort eller saknade bromsar på fordonet eller inte kunde svänga vänster eller... Vi var nio förväntasfulla som trotsade "solskenet", eller blandar jag ihop det med sommarens träning? Det var attans så halkigt i alla fall till och med på berghällarna. En spännande och utmanande ruta med en kuperad sida till höger som på vissa ställen var riktigt besvärlig. Den andra sidan, vänstra allså, var beskaffad på ett helt annat sätt. Ett begrepp som användes vad "gubb..." och jag kan lova - att det inte var någon man som myntade det...

Fika kan man göra när som helst! Det kanske vi borde ta efter. När vi nu ändå är inne på fika så fick vi tårta, vi bugar och bockar och skickar våra varma till mormor också.

Hur gick det då? Måste vi prata/skriva om det? Jo då, det gick... Han blev hon och hon blev han och, jag är nog fortfarande förvirrad så jag kan rekommendera att kolla av någon annans kamrats blogg, troligen går det inte att reda ut detta men genom att pussla kan man möjligtvis, bli mer förvirrad. Dom var dessutom fräcka i munnen de där Säfflingarna, vilket innebär att dom har försått hur man har det trevligt eller?

Varför skriver han inte om det någon gång då? Hm, beror mest på att jag sitter och småler åt allt annat som händer omkring våra träningstillfällen. Det var gott om mygg i skogen också. Nästan mer än vi haft på hela sommaren. Tur att man är välutrustad... Ja, jag medförde alltså motmedel mot myggen.

Nu, nu, nej nu kommer det... Det gick bra såklart, för de flesta:
  • Svårt att säga något om ekipagen från Säffle men förarna var nöjda och vi har sett goda insatser från hundarna. Ett ekipage tog ett annat spår och kom ej till start?

  • En rutinerad herre som gör sitt jobb, husse drog lite i betyget
  • Hon/han gick bra. Blev lite trött och fick neddrag av matte
  • Matte nöjd även om han tjuvade och fick skäll av husse
  • Å så vi
Ett gammalt problem dök upp igen. Om det är platsen, Duse, eller om det är detta med främmande figuranter som är boven i dramat vet jag ej. Kan säkert komma på ett tiotal skäl till men, eftersom det är tredje gången det händer när det är främmande inblandat - så är det nog så, tyvärr. Valde för övrigt ett upplägg som liknar förra veckan, dvs med att Stig eller vad nu den kvinnliga motsvarigheten kallas, skapar ett appellsök. Detta innebär att jag inte vet vart figuranterna ligger och att man måste läsa vovven. Ska försöka beskriva vad som hände:
  1. Hunden markerar redan långt utanför rutan figurant ett. Egentligen tänkte jag skicka åt andra hållet men man ska ju "läsa hund" också. Perfekt och och - skallmarkering (två skall). Tyvärr var dessutom radion åt fanders. Var övertygad om att hon varit frame men inte tagit rullen. Bra påvis till 5 meter ifrån fig, där blev det tvärstopp. Mycket lock och pock innan hon tar sina korvbitar
  2. Tillbaka på stigen och skickar åt andra hållet. Ropar på henne men hon har redan fig i nosen och jag låter henne gå. Inga problem med denna kända fig. Två skick och rutan löst -> gillar inte detta riktigt men vinden låg på rakt mot oss så därför. Omgruppering för en lika dant upplägg.
  3. Tomslag på höger sida
  4. Tomslag på vänster sida och hon väljer dessutom att gå framåt och är på väg över stigen. Busvissling funkar, det är bra att veta. Skickar igen och ser att hon tar fig men väljer bort honom vilket jag för övrigt tror att hon gjorde nyss också. Byter sida nya tomslag. Och nu har jag ingen som helst begrepp om hur och vart eller varför jag skickar. Hon lyssnar och kommer sisådär, hon går ut i dåligt tempo men leter sig ut genom rutan osv. Hon gör allt rätt egentligen utom att hon skippar att markera.

    Testar med flyende fig men det är ändå avvaktande när vi kommer nära. Hon fastnar vid ett fågelkadaver som ligger på den kuperade sidan 45 meter ut och har svårt att växla över till fig som ligger 5 meter därifrån.

    Avslutar med en känd figge men hon tar inte upp henne heller vid första skicket men vid det andra så är allt som vanligt igen = bra.
Fick ett bra tips, tusen tack vem det nu än var som tänkte till, att använda okänd fig tillsammans med känd fig. Tar med mig detta till söklägret...

Kan inte sätta betyg på dagens arbete då allt blev fel men ändå inte. Tänker då på alla tomslag, allt arbete ute på djupet, att skicka från ena sidan till andra i en följd utan att samla ihop hunden (detta var faktiskt första gången för detta) och en hel del annat som jag är nöjd med. Det enda som gick fel var väl arbetet med figuranterna och i sök är detta en ganska viktig del...

Skitstöveln är ännu inte ett år så lite "Grums" i bägaren får men nog räkna med...

Vi har haft en kvällsdiskussion. Slutade med en knapp kvm omgärdad med kompostgaller...

I morgon är en annan dag, glöm allt och börja om, det är bara att gilla läget. Nu ska hon få en kram och - jag tänker faktiskt le.

Ha det gott och det blir inte roligare än vad du gör det till!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Synd att lilla tösa skulle vara så blyg, men det beror säkert på någonting som går över. En ganska smart kommentar eller vad det nu va.
Synes

Anonym sa...

Blyg och blyg, tror att hon är pryd... i vissa lägen... hon har, som den tvåbenta varianten, en och annan räv bakom örat.

Gôtt att du såg och förstod den min reflektion...