Så här är det!

Det är nu september. Nästa månad heter oktober. Detta innebär att sommaren och alla dess otrevligheter såsom skyfall, åska (Nicki gillar inte detta), knott, mygg, iskalla bad och liknande är över. Vi är nu befriade från detta för denna säsong. Hösten är här och snart kommer även vintern att göra sig påmind. Det första snöfallet eller snöflingorna brukar dyka upp under nästa månad. Bara att gilla läget sålunda.

Har han nu fått spader, svininfluensa eller är han helt tokig kanske du tänker eller så bekräftar det/detta som du redan vet, vad vet jag? Men poängen är att det just nu är på tok för många som ojar sig över att jag tittar framåt. Framåt där jag kanske kan lyckas med "stöllfia" och där precision inte är så viktig. Vet att ni menar väl och att munhuggas på en blogg är helt ok för mig. Det är därför jag ger tillbaka lite. Hoppas att den fina bilden, från ett sökpass i vintras, väcker era slöa kroppar och slappa sinnen samt att minnen av köld och blöta får er att inse - att det är bara att gilla läget...

Över till något helt annat. Det blev en runda igår. En lugn och samlad start även om den där attans löpfia försökte provocera en mötande person. Skit fick hon för det och det ska hon bara ha. Sedan drog vi upp gasen en del och husse lyckades faktiskt knäcka Tessan efter en 5 och Nicki efter en 7 km. Måste sett väldigt konstigt ut när två hundar dras av en människa. Det borde ju vara tvärtom men kanske blir detta en ny tävlingsgren? Fick bli en paus vid en väldigt stor älv. Den är så stor att 5 cm till, medför att dagen runda kommer att läggas under vatten. Efter vattningen blev det bättre men då lade jag tempot betydligt lägre. Det var måhända lite i varmaste laget för de fyrbenta? Ok det blev en 1 200 kCal mindre att dras med vilket motsvaras av 5 hamburgare eller 1,1 kg tonfisk eller 1,5 liter vin, rödvin då förstås eller knappt 2 liter standardmjölk. Vad tror du att jag valde att fylla upp depåerna med eller lät jag kanske bli?

Nu ska det bli en rastrunda och kanske, kanske skojar jag till det med morrhoppan. Skulle faktiskt vara roligt att tills nästa år, slippa se den bedrövliga linförigheten som en träningskamrat var snäll (tack än en gång) att fånga digitalt då vi debuterade i provsammanhang. Visserligen kan jag delvis få det att se bättre ut så här i efterhand genom att trolla lite med nollor och ettor men vad tjänar det till?

Ps. glöm inte bort att njuta av bilden...

Så, over and out!