onsdag 27 augusti 2008

Tror det går åt rätt håll?

Nicki's skada är bättre idag. Såren har fått en fin hinna över sig och de befarade fickorna verkar ha uteblivit. Tack för hjälpen med att kika på skadorna och medicin A-M! Känns nästan som man borde lägga några kronor till någon lämplig nytta eftersom det förefaller gått bra med min gamla kärlek... Hmm, värst vad sentimental jag gått och blivit. Hur stämmer detta med den syn min omgivning har på mig? Fast, det kan jag gott bjuda på i så fall!

Tränat, har några stycken gjort, resten har mer eller mindre giltiga förfall, idag med skiftande resultat. Det finns hundar som kan ligga plats, åtminstonde en stund - mer än så vill jag inte berätta. Det gick inte att få med den gömda föraren på bild, väntar på nästa generation av fiffiga telefoner. Själv fick jag stå brevid "den lilla" med foten på kopplet. Och tur var väl det för efter 4 sekunder... Det är inte bara Magnus Uggla som är snabb. Men detta var vad vi avslutade med, det finns också en förspel, en bytesaffär och en genväg att berätta om, så luta dig tillbaka och skratta åt det som hände. Själv har mina tårar tagit slut så nu skarattar jag åt eländet också...

Förspel:
Provade en ny taktik idag. Den gick ut på att låta "den lilla", kärt barn har många namn - kanske, träna en stund innan de andra skulle ansluta. Med viss framgång användes blodpudding som belöning. Detta fungerade ett tag sedan inträffade del 2 eller fortsättningen på det som hände härom kvällen. Tänkte, att om jag lägger mig på rygg och ligger tillräckligt länge - kanske hon kommer tillbaka. Nej då inte alls. Tur att den först anlände träningskompisen inte frågade vad jag höll på med. Undrar hur länge de stod och betraktade mig? Taktiken var kass och den kommer nu att stoppas undan i gömmorna.

Bytesaffär:
Fick därefter uppmaningen att leka med ett liknande föremål som det "den lilla" sprang och visade upp för hela omgivningen i gott och väl 20 minuter. Hur som helst så var det jag som nu fick springa runt och visa upp mitt föremål (hallå, vi pratar alltså en hundleksak och inget annat). Till slut så fick vi till någon typ av byteshandel och den upprepade vi en handfull gånger. Vem är det nu som dresserar vem. Ja inte är det jag i alla fall. Fast det är bra om hunden kan komma in med en leksak till husse --> vilket då innebär att man ska köra vidare på den inslagna vägen, eller?

På väg till genväg:
Därefter spred alla ekipagen ut sig över grönytan. Vilken plan alltså, man kan knappt se vad de andra tränar på... Vi gick längst bort och körde sitt, ligg, stanna och en del fot. Och, en del grejer är hyggliga en stund. Vad händer sen då,? Jodå, di gissade rätt - del 3 drog igång. Tycker det är bättre på TV'n då det är en vecka mellan de olika delarna. I mitt fall är det ju bara ett tiotal minuter mellan dom. Då bestämde jag mig för att "gå i sjön..." ja eller till hundbadet då. Där roade sig " den lilla" med att försöka fånga vågorna och hade jag inte stoppat henne så - har hon hållt på ännu.

Genväg:
På väg tillbaka började del 4. Det är ett brett dike mellan stället där jag nu befann mig och där övriga (de andra) tränade. Mellan dessa båda områden är det en bro. Jag går över bron och hunden också men eftersom hon var utan styrning valde jag att springa tillbaka och försöka gömma mig. Detta uppfattas emellertid och varför springa en omväg och ta bron över diket när man kan få ett blött, äckligt gyttjebad på köpet. Där står jag med en hund som är långt ifrån fräsch och fortfande i del 4. Men avsnittet tog som väl var slut.

Att kasta vatten:
Dags för fika. Tackar för goda kakor och goda kakor. Säkert har dom något namn men den ena sorten låg i burk och den andra glömde jag läsa på... En stund till eftertanke och möjlighet att andra lite på dressyrmetoder. Nu blev det inte riktigt så eftersom någon hund inte gillade att vi satt ned och någon snodde runt - runt (del 5). Det mesta går att lösa med att kasta vatten. Går man tillräckligt lång därifrån lär man inte se eller höra eländet, fast det var inte det som åsyftades utan en annan variant -> som fungerade fint.

Dagen höjdpunkt var att det gick att titta på tänder på de hundar som vi prövade på. BRAVO!

Natten nu, måste upp för en viktigt händelse i morgon. Skulle tro att du, kära läsare, faktiskt vet var det är men kanske inte ser det på det sättet...

Ha det allra bäst, snart är det del sex.

Mys med hundarna, det kan de förtjäna, men det finns undantag!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hmmmm, tror inte det va 20 min. Det är väl inte helt fel om husse också får lite dressyr, kanske tar TESSAN illa vid sig när hon blir kallad fa....... Ha det, jag tror att det ordnar sej

Anonym sa...

Husse kan säkert behöva viss dressyr...?!

Såvitt jag vet kan inte Tessan läsa än eller lyssa, bevisligen. Därför får hon namn efter prestation.

Vad det gäller tiden så kändes det som 60 minuter men jag drog av en hel del för att inte överdriva...

Tack för uppmuntran!

Anonym sa...

Jag förstår Tessan att hon drar, med en sån belöning vill hon vara så långt ifrån som möjligt (blodpudding).