måndag 5 januari 2009

Om

pyroteknik tycker vi inte. Läste någonstans att vi lägger omkring 200 miljoner kronor på att det ska smälla, låta och visuellt lysa upp en kort kort stund. Helt ofattbart egentligen! Nicki är tyvärr en bland många andra hundar som mår fruktansvärt dålig då det ska skjutas. Nyår, påsk, valborg och andra högtider ska det tydligen vara så. Och inte nog med det, det måste börjas några dagar innan och det måste fortgå till några dagar efteråt också… Man kan ju hoppas på att fler skulle ha ”stake” och låtas bli. Men om fler är som en av de som säljer och har inställningen att ”säljer inte jag gör någon annan det” – då är vi illa ute. Tänk om man skulle applicera detta på olika typer av förbjudna droger, vapen, alkohol till minderåriga billigt inköpt i Tyskland eller varför inte bjuda ut grannens dotter till hugade spekulanter på nätet. Tänk vad gott man skulle sova bara men tänker, ”säljer inte jag så gör någon annan det”! Nog om detta otyg…

Vi rymde till skottfria trakter några dagar men fick vända åter då kräksjukan spökade på hemmaplan. Tyvärr är det ett måste att gå ut med hundarna. Efter ett antal av någon grövre kaliber så fick Nicki’s mage nog och jag kan lova – att det var en väldigt massa ÅNGEST med i de ljuden som hon bjöd på…

Nu byter vi inriktning och vänder åter till något helt annat, vallning. Jag har varit och tittat och tagit del av vallning av får. Ett spännande och fascinerande samspel mellan förare, hund och fårflock. Dock, inte så enkelt som man kan tro. Som med allt annat så ser det så väldigt enkelt ut när allt är klart men resan dit är inte lika enkel. Hur belönar man sin hund t.ex? Hunden får inte gå för nära fåren, den får inte heller gå på fåren utan ska hålla sig på rätt avstånd och reagera och agera på förarens dirigeringar. Till och med ett ligg blir lätt en bestraffning (då hunden inte får göra det den vill) och utebliven bestraffning är alltså belöning… Hängde du med? Hur lätt är det då att vara hund? Själv är jag mest intresserad av att förstå dressyrdelen fast man kanske kan bli biten av detta också. Fast de bilder jag ser framför mig, om Tessan skulle provas någon gång, är rena rama skräckbilderna. Själv skulle jag välja att köra benhårda liggövningar utanför hagen och belöna lyhördhet och verkställande av mina kommandon. Fan, nu är jag nästan inne i detta, tänker åtminstone på tillvägagångssätt… Sedan har jag funderat mycket över varför man lägger ut en 50 kilos isklump mitt i hagen? Är det får att man ska ta det coolt eller är det för att höja förarens förmåga att hålla reda på flera saker samtidigt? Men jag tror att det är av ett helt annat skäl, nämligen att ge besökarna som befinner sig runt hagen ett gott skratt när föraren trillar pladask på isklumpen…

Fredagssök i föregående (alltså samma ställe en gång till) rutan har vi provat på. Om det var bra eller ej har jag ingen aning om för jag ändrar och donar så Tessan varken vet ut eller in. Vi pratar alltså om plockepinn-rutan igen. Jag lånade ut min hund och gick och gömde mig själv. Hur det gick, kommer snart? Fast vi måste kanske börja från början. Det är kallt, jättekallt. Solen orkar knappt upp över horisonten och för att göra en lång historia kort så låter jag både Tessan och Nicki vara med och valla rutan, helst lösa så de får springa runt ordentligt. Detta är något jag ofta roar mig med. Bästa skälet till det är att hundarna får en bra uppvärmning och att Tessan inte går på tårna då. För att göra det hela mer spännande så får hon också börja. Alltså jag gick iväg och berättade vart jag avsåg att lägga mig. Men inte blev hon så upprörd över det utan strulade väl runt ett tag innan hon fann mig. Lite svårt var det att lämna den som man lämnar till, hoppas att du förstår? Det löste sig. Sedan var det ”a walk in the park” med resten av alla figgarna. Tror det blev en handfull. Hon var rejält trött på sista skicket men hon har verkligen kommit igång nu. Lyhörd så man kan ha henne lös på stigen (ja-ja för henne har det varit svårt) och är uppmärksam på husse. Några stopp på påvisningarna som jag inte riktigt har förstått varför men, jag funderar. Det gick överlag bra för de övriga också tycker jag. Fick en del andra förväntade svar från Tessan men dom håller jag för mig självett tag till. Inte så dumt att figga och se sin egen hund ur ett annat perspektiv…

Söndagssök i känd ruta med ännu kallare väder. Det var någon som tyckte att vi skulle stanna hemma om det var kallare än minus 10. Vad är det för trams? Men det finns dåliga kläder det vet jag och om man fryser är det inte roligt att vara ute. Man får figga lite tätare och gå lite lägre vägar än rätt till gömslet så går det bra. Kanske dags att plocka fram filten igen? Ja just det, tror aldrig jag sett en ruta så full med rådjurs- och harspillning på mången god dag. Eftersom jag har en liten råtta som gärna tar för sig av vad naturen erbjuder var jag något lite orolig för att detta skulle kunna ställa till det för oss. Det behövde jag inte oroa mig för… Ville ha det tävlingsmässigt idag med okända platser för figgarna fast en ville jag ha i en bäck. Bäcken var frusen så det var inte så elakt som det lät. Vinden låg längs med stigen och vi hade den alltså i ryggen när vi gick in i rutan, den var kall – vinden alltså. Tessan slog framåt i rutan både på vänster sida som på höger sida. Hm, får nog låta bli att valla av med Tessan om att utifall det är detta som faller ut? Men det var bara att ropa hem henne och skicka lite snett bakåt så funkade det. Måste säga (skriva) att hon lyssnar bra och kommer när hon blir anmodad. Hur som helst så fann vi figgarna som det var tänkt och vilket härligt öronspel (ja-ja, jag vet att hon är lite märklig denna dam) när hon får vittring på figuranterna. Det blev en hel del tomskick och vi fick faktiskt till en hel del bra övergångar från ena sidan av rutan till den andra. Känns bra att även kunna köra så och inte bara ta in henna till sidan efter varje skick. Vi har även roat oss med att sätta Tessan på stigen och låta husse gå in en 5 meter för att på så sätt ha rätt riktning ut i rutan. Om det fungerar? Jajamensan, till 100%. Var lite tvekan på ett påvis idag också så betyget för dagen blev bara 9,5. Betyget förmedlades med sms till gänget som fortsatte en stund till efter att jag var tvungen att resa iväg.

Dom övriga i gänget sköte sig också, någon var ute på motionsrunda men det löste sig med rösten och sedan funkade det utmärkt, någon vek av lite tidigt men det löste sig efter en stund också – bara vovven fick markera en sidsnitsel först, någon slapp en massa korrigeringar för att titta åt fel håll och så fick föraren en överraskning också (tänk att kamraterna inte håller sig till anvisningarna…) och en fick, om jag förstått det rätt, oklara kommandon – hart funderat på vad det kan vara och det enda jag kommit fram till är att det sades STÅ istället för SÖK men jag är säkert fel ute?

Har förstått att man överlag var rätt nöjda så kanske det närmar sig rulltårta? Detta är light-varianten av tårta och det får man om det blir betyg 10. Nästa gång skulle vi till ett ställe som ligger i östra värmland men tydligen fanns det en namne på närmare håll. Fast det är ju inget fel på östra värmland heller!

Idag har jag passat på att springa en timme tillsammans med hundarna och det var precis på gränsen för att jag skulle behöva använda Lungplus. Vad det är? En grej som man stoppar i munnen och som förvärmer luften. Perfekt för oss astmatiker på kylan ställer till det riktigt rejält. Det gick tungt men Tessan var väldigt mycket på G både positivt och negativt. Nicki var som vanligt alltid där man ska vara, tänk vilken go hund hon är egentligen fast hon nästan inte märks. Men jag kan lova om man ger henne chansen så ”ylar” hon gärna ihop med dig…

Funderar på lite lydnad i morgon om kylan håller i sig. Gör den inte det blir det skridskor med lillhusse.

Ha det gott och klappa och krama alla du kan!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Kanske vi skall bilda en "stake"förening mot detta jä... smällande.
Kanske det bara sas det söööööööö........ bara en som riktigt vet!

Anonym sa...

Åh, du menar sööööööööta lilla...