- Om jag nu vet att det finns en defekt så måste jag ju brottas med mitt eget samvete om det etiska och moraliska att göra det man tänkt. Hur tror du att jag känner den dan som Tessan, om kanske ett år, har så ont så att det bara finns en utväg. Då har jag ju gjort fel, man kan kanske till och med bli åtalad för djurplågeri - vilket i sig inte bekymmrar mig, ja åtalet alltså.
Hundar har, som du säkert känner till, relativt få smärtreceptorer. Detta har till följd att hunden ska ha väldigt ont innan den visar det visa sina beteenden såsom hälta eller gnäll etc. - Å andra sidan. Nicki som har sprungit något/några varv runt jorden, jag kan faktiskt bevisa det, kanske också har fel på sina höfter. Men dom är inte röntgade - så i det fallet vet jag inte. Där har jag istället förlitat mig på min förmåga att läsa av hennes rörelser och vilat när det varit befogat.
Kan lova att det inte är helt enkelt att gå vidare utifrån detta resonemang. Hur skulle du göra?
Hur som helst så har jag denna vecka, förutom att jag tyckt synd om mig själv i allmänhet och Tessan i synnerhet, faktiskt varit ute och sprungit med hundarna vid flera tillfällen. Senast i går så blev det ett bra pass. Totalt 12 km på 48 minuter trots flera kisspausar, en bajsning, några struliga hundmöten, en lång vattenpaus. Kan lova att jag är nöjd med min egen insats och med hundarnas. Fuskade lite genom att använda mig av positiva tankar... Har "pratat" med Tessan om hur man ska göra när man har selen på sig. I den pratstunden tror jag att hon, till slut, insåg att man inte ska bita i linan och springa åt annat håll.
Mer då? Sparar förra helgens sökläger. Kanske blir det lite om det ikväll om andan faller på. Tränade lydnad i onsdags. Tessan fungerar allt bättre och bättre och man kan redan utläsa några favoritsysselsättningar. Långa inkall med ställande och läggande är ett moment som redan nu är bra. Lite för ivrig att komma in ibland men men. Testade att dra upp henne rejält för att se om hon skulle sortera rätt - vilket hon gjorde. Lydnaden kommer allt mer...
Nästa vecka får hundarna en vecka i bilen. Så är det när husse ska på älgjakt. Fast det går säkert inte någon nöd på dom där. Blir nog också en hel del tid i skogen eftersom jag brukar, efter att vi blåst av jakten för dagen, roa mig med att jaga svamp. För 2 år sedan så plocka jag omkring 50 kilo på 2 dagar. Och inte var ute mer än ett par timmar åt gången... Såg björnspår då och en slagen älgkalv - det finns en och annan björn även i södra/västra delarna av länet...
I morgon ska vi prova sök igen. Ska bli spännande att se hur det kommer att fungera. Har några bitar som kan vara värda att pröva.
Så, nu har jag förklarat hur jag tänker. Men blir man något klokare av det?
Undrar om någon bjuder på tårta i morgon?
Funderar på att gå och titta på Carlstad United - Husqvarna i fotbollens division 1 idag. Färjestad har jag faktiskt övergett. Skrattar åt deras nya devis "Stort hjärta - hårt arbete". Är det något de ska plocka fram i kvalserien eller?
Krama de som behöver det!
Inlägg
2 kommentarer:
Tänker som så här ungefär. Kör hunden så länge hon håller! Hur såg plåtarna ut? Ibland kan ju inte ens en veterinär säga om det är B eller C. Om en sådan C-höft ger mer besvär än den som klassas som B ställer jag mig tveksam till...I vilket fall inte under unga år!
När man känner sin hund väl (och det räknar jag med att du gör)brukar man lätt kunna se när något inte stämmer och den dagen den sorgen. Tessan är samma gamla vanliga "skata" vilka höfter hon än har... Lycka till med älgeriet förresten, och Tia tackar för köttbullarna!
Tackar för kloka ord.
Och tack för att jag "slipper" skjuta älg. Det är som vid fiske - då ska man önska skitfiske, alltså skitjakt... Är inte på skjuthumör, därför var det helt ok. Kan tänka mig att det blir svårt att förklara varför jag skjutit, liksom...
Jodå, hon är sig lik och jag hoppas att det inte var köttbullarna som ställde till det med tältet ;-)
Skicka en kommentar