Lång snabbis => vit premiär!

Jaha ja, gissningarna står som spön i backen... var tydligen en (eller var det två) svåra gåtor?

Kan rekommendera Nozovent. Den finns på Apoteket och är en plastgrej som man pillar in i näsan och som spänner ut näsvingarna. Det står på förpackningen att man slutar snarka. Tydligen fungerade det omvänt? Det var nu inte det som var grejen utan att man kan sova med stängd mun. Detta är ett problem när man drabbas av allergi i tid och otid. Svullna slemmhinnor i näsan är inget bra för andningen. Och om man sover en natt med öppen mun så sitter tungan fast och man tror att man svalt, åtminstone, en rottweiler...

Rubriken första del är vårt löppass igår. Det blev långt, 17 km (tror jag), och gick ganska fort, 80 minuter. Båda hundarna skötte sig bra och drog ganska bra hela tiden. Tessan slarvar ju till och från, som vanligt, men i det stora hela - rätt ok. Nicki gör som vanligt, sitt jobb och faktiskt lite till då Tessan hänger i linorna och försöker komma åt andra hållet.

Det blev även lite möjlighet för hundarna att springa lösa. Att dom båda varit ute och sprungit tidigare idag gick inte att uppmärksamma. Nicki körde långa slag och Tessan intensivkörde. Tränade lite lydnad i de lägena då de befann sig i närområdet. En del stanna, ligg och fot åtlyddes med önskvärd snabbhet. Av detta kan man bli glad...

Idag blev det premiär på det vita. Den närmaste lokala golfklubben förärades ett besök. Trodde att Tessan var inkörd genom löpningen. Trodde fel! Eller kanske inte? Nicki har också problem när det är lite större öppna ytor att röra sig över, Ska vi till höger, till vänster, rakt fram eller vad menar han där bak egentligen? Det brukar gå bättre när man åkt något varv och har spåren att gå på. Nu blev det inte så eftersom banan blev rätt lång ändå. Tycker att det var en rolig bana med kuperad terräng och lite avancerad åkning för att få till det. Bäst funkade det på de ställena där vi åkte på grusvägarna mellan banorna, lagomt hårt och lite som ett motionsspår. Det blev jobbigt för oss alla tre eftersom jag bara kan åka med benen (trasig axel) och då får de fyrbenta inte den hjälp de, i normalfallet, ska ha. Tror vi fick ihop 8 km.

Ja just det. Tessan sprang mest och bet i linorna och Nicki jobbade och slet utan att veta vart vi skulle. Håller tummarna för att det funkar bättre nästa gång.

Utifrån alla spår i området att döma, förekommer det ett ganska stort antal rådjur där. Det kan vara bra att ha i baktanke. Väldigt roligt var det och det blev ett kort men just nu är jag för trött för att "jacka i" telefonen till datorn. Kommer kanske i morgon istället.

Godnatt eller godmorgon. Har vi tur så borde det komma mer av den vita varan utanför fönstret. Spåmännen och spådamerna har i vart fall lutat åt det scenariot Må de ha rätt denna gång!

Gissa om vi ler?

Krama hundarna!