Slö husse!

Hallå alla kamrater!
Jag måste ha fått världens mest inaktiva husse? Visserligen händer det att det blir en och annan tur i skidspåret eller så sätter han (husse) bara på sig joggingskorna. Men hallå, jag vill jobba varenda dag.

Nu har vi (jag och Nicki) hamnat på någon inackordering. Tydligen så tycker husse att det är viktigare att jobba än att hålla på med mig hela dagarna. Fast det är roligt när han dyker upp på lunchen och tar en långpromenad med oss. Tror också att han försöker göra något med mig. Det är en massa ligg, sitt, hit och gud vet vad. Fast Nicki brukar gilla att stoppa i sig en massa snö så fort husse fokuserar på mig. Lite konkurrens alltså.

Vi har rymt också. Ja, från det tilldelade hundrummet på inackorderingen. Varför ska man stanna kvar där husse tycker att vi ska vara. Fast nu har han lärt sig hur han ska göra för att vi inte ska rymma igen, skit också! Tänker inte berätta hur vi gjorde. Tror att han blev fundersam hur vi bar oss åt för att öppna en dörr som går åt fel håll. Det kan han ha.

I morse försökte jag visa honom att mina spåranlag fortfarande är i bästa trim. Visade att jag är noggrann och målmedveten. Vad mer behöver man göra? Fattar han inte ett dyft längre? Måste man fortsätta att vara utåtagerande? Egentligen så är det inte så roligt men då blir det i alla fall fart på honom.

Snart stundar helgen och då blir det säkert något skoj att göra. Kanske hinns det med något extra träningspass men mattes bil behövde visst lite handpåläggning. Undrar vad han menade med det?

Mina bästa hälsningar!
Tessan